Träffande ångest framkallande vackert.
Har obekvämt skruvat mig och skämts mig igenom Apflickorna, precis som tonårstiden.
Det börjar som en ångestframkallande blanding mellan De ofrivillig och Fucking Åmål, men den tog sig.
Kanske en av de bästa svenska skådespelarprestationerna jag har sett i Svensk film, och det säger mycket. Kan vara för att dialogen är sparskmakad vilket Svenska filmer ofta faller på.
Det är fina bilder under hela filmen, hästar och människor blir vackert porträtterade. Bäst av allt är de vilda västern inspirerade "tumbleweeds" osvenskt men ändå passande. Kankse är det maktspelet och flirten vilda västern som gör filmen om tjejer och hästar så cool och oväntad. Äntligen!
Kommentarer
Trackback
